oj idag längtar jag hem. och jag har ingen energi till nagonting alls, ingen ork. nu ska jag bada barnen, jag slipper i alla fall laga mat idag. men jag kommer hem om c:a 85 dagar, och jag längtar längtar. det Är sa himla knäppt, jag ska ju inte alls längta. vad längtar jag efter?

Bonjour de nouveau!

Idag har jag tid att ladda upp bilder medan bullarna jäser. Jästen jag köpte för en manad sedan gar ut imorgon, sa äntligen är det dags att baka lite.

Imorse var jag pa gympan igen, jesus vilket tempo. Jag lever men jag kommer ha sa ont de närmaste dagarna, det är säkert. De är sa mysiga även där, var har jag hamnat? Hej Lisa ropar de när jag ramlar in i festsalen där gympan halls! Hejhejhej!!

Jag skulle berätta om den där lördagen, det var mer än en vecka sedan nu, när jag besökte romarbron som ni ser pa bilden i förrförra inlägget. Mer behöver jag inte säga om det, det är ju inte aktuellt längre, haha! Ni som kommer ner här nagon gang ska med all säkerhet följa med mig dit, kanske för att bada, kanske bara för att äta glass.

Oj, bullarna blir enorma, mamma vad har jag gjort för fel?

Detta har jag gjort och sett och upplevt förra veckan:

• Pavens palats, Avignons stolthet. Paven bodde här nagra 100 ar pa 1300-talet, det är ett UNESCO-bygge och otroligt vackert. Jag bifogar en bild. Jaha, bilden hamnade där uppe, men den fyller sin funktion!


• Ja förra punkten var inte särskilt intressant, det kan jag halla med om. Men jag har börjat pa konservatoriet nu, pa orkestern med ungdomar. De var sa roligt att Äntligen fa spela igen, vi spelade Pirates, precis som i Osby och jag blev alldeles varm om hjärtat! Nej, jag hittade inga kompisar där ännu, men de verkar roliga. Även den rufsige dirigenten verkar rolig, eftersom alla skrattade. För att inte verka knäpp skrattade jag ocksa, det var en rolig stund!


• Jag har börjat sjunga sagor pa engelska istället för att läsa dem för barnen. De förstar ju inte, sa da kan jag lika väl sjunga en truddelutt.


• Hugo fyllde 8 ar i torsdags. Det firades med musslor och pommes, mums! Deras mormor var här och lagade mat. Hon stekte ocksa nagon gasmage (altsa fageln hahaha! gasmage!) Vad är det, undrade jag? Oh det visste hon inte, men hon pekade pa magen och jag at!

Helgen var riktigt rolig! Jag skulle äntligen ut och dansa i lördags, men tjejen som skulle ut med mig ringde aldrig, lite mystiskt. Det gjorde inget, för jag har inte dansat pa 6 veckor, en vecka hit eller dit... Men i söndags träffade jag en svensk tjej fran Lund som pluggar här. Hon var sa mysig och allting var sa mysigt och plötsligt kände jag mig inte sa ensam längre. Emmy, henne ska jag träffa igen. Hon verkade vara lite som jag, tur va!?

Pa vägen hem fran Emmy träffade jag tva ukrainska tjejer fran skolan och gick en liten promenad med dem. Härligt att känna igen folk här, att känna folk. Bengan, även dessa ukrainskor var riktigt ukrainska, haha! En liten bild fran var promenad.

Nej den hamnade ocksa där uppe, jag fattar inte detta.

Bullarna blev underbart goda, jag lyssnar pa P3 just nu, skriver pa svenska och tar INTE del av den franska kulturen nu. Whatever.

Bisous, vous me manquez, Lisa

Bonjour mes amis!

Jag hoppas att allting är lika bra hemma som här. Just nu mar jag toppen, men det gar upp och ner! Förra veckan kände jag mig ensammast i världen och jag hade hemlängtan, riktig hemlängtan. Men livet svänger och nu mar jag alldeles utmärkt igen!
Jag har träffat folk, jag har fatt vänner att fika med, äntligen! Jag har fatt telefonnummer, vilket är underbart, och när jag gick pa stan i söndags sa kände jag igen folk och hälsade, yes!!
Oh jag orkar inte skriva nu.. inga bilder denna gangen...
Jag kan bara säga att jag mar bra!
Sköt om er, KRAM Lisa

Ps: Kommentarer är välkomna, för jag undrar vem som läser detta. Om nagon läser detta!

HEJ!

Här sitter jag i ett höstigt Boulbon. De säger det, att sommaren är över nu när tamperaturen kryper ner mot en 20 grader! Jag har jobbat mycket igen sedan sist jag skrev, lördagkväll och alla andra kvällar, och morgonar och middagar. Men är över lag mycket bra! Och ibland undrar jag hur jag har hamnat här, mitt i nagon annans liv, ett helt annat liv än hemma och jag är med mitt i detta underbara!

Förra veckan började skolan. Jag kan förklara det som FFI, Franska För Invandrare. Jag jobbat hart och det är tester och plugg, men det gar redan framat! Människorna kommer fran hela hela världen, vilket ju är spännande. Lärarinnan är en riktigt fransyska med utstralning och blatt har! Jag gar tva eller tre ganger i veckan, beroende pa hur mycket pengar jag har i planboken. Jag har fortfarande inte träffat nagon aupair, men pa torsdag ska där visst komma en tjej som är här av samma anledning som jag!!

Förra veckan blev jag ocksa stoppad av polisen, när jag var pa väg hem efter att ha lämnat tvätt att stryka pa nagon inrättning 3 mil härifran. Jäklar tänkte jag, le nu riktigt vackert och fjäska för polismannen sa gar det vägen. Det var en vanlig kontroll, tror jag att han sa till mig, och med nerväsa ryck letade jag fram körkort och försäkringspapper och dylikt. Tack sa han och tack sa jag, och sedan var den historien över. De är överallt, poliserna. De smyger runt i byn och ser till att ingen pallar äpplen, sa det gäller att vara pa sin vakt. Tur att de inte har sett mig när jag knycker fikon häromkring!

Lördagens utflykt var nog den bästa hittills. Och nu kissade min lilla skruttunge pa golvet, sa det far räcka för denna gangen. Jag hoppas att jag snart ska berätta om lördagens utflykt, men visar en bild sa att ni i alla fall kan se salänge!

Kramar Lisa

Härmed publicerar jag bilderna fran förr-förra veckans strapatser, de jag inte hittade förra veckan!

1. St. Maries de la mer, vid medelhavet
2. Liten tuffing pa stranden, mest för att visa att jag fortfarande lever!
3. Kvällning vid havet
4. Utsikt fran mitt fönster
5. Det enorma pariserhjulet i Avignon med klarbla himmel saklart!

Nu ska jag hitta bilderna fran denna veckans äventyr, för att sedan skriva lite om mitt liv... Först ska jag ner till posten med min Tour de France-cykel och tillhörande TdF-hjälm för att posta lite brev, som vanligt!

Äntligen Hej!
När jag äntligen har bestämt mig för att uppdatera, hittar jag inte mina bilder. Om jag hittar dem senare, och det gör jag ju, sa presenterar jag dem nagon annan dag!

Imorgon börjar min skola! Det ska bli sa roligt! Det är en franskakurs pa universitetet i Avignon med elever fran hela världen. Även om jag trivs sa bra i mitt hus, ska det bli roligt att börja mitt egna liv i Frankrike!! Jag är nervös, framförallt för att jag inte kommer hitta parkeringsplats, haha! Ah det ska bli sa kul! Jag har redan övat min replik:
"Je m'appelle Lisa et je suis jeune fille aupair à Boulbon. Je viens de la Suède."

Denna veckan har jag ocksa varit pa Konservatoriet, för att anmäla mig till orkestern! Det later livsfarligt, Konservatoriet, men jag har försäkrat mig om att det inte är samma sak som hemma. Det är visst en musikskola för ambitiösa barn, haha! Jag kom dit och sag en lang kö. Vi skickades hit och dit, fran ena kontoret till det andra. Den franska byrakratin, fick jag lära mig. Vi mötte sura gubbar som sa: Nej du kan inte börja här för att ga här ett ar, nej du kan inte slippa musikteorin, nej det kostar 700 Euro per ar, nejnejnej.
Vi mötte dirigenten, en riktig musiker med rufsigt har. Han blev sa glad och tyckte att ingen behöver veta, det kommer inte kosta mycket eller nagot alls...
Den franska byrakratin!

Jag tog min första sväng till havet förra helgen. Ja, jag akte själv, men det var skönt att ha tid för mig själv och göra precis vad jag ville! Jag hade passat barnen pa heltid hela veckan och unnade mig min resa! Jag bara var hela dagen, at glass, solade och badade. Jag somnade pa stranden med handen pa magen och vaknade med en stor vit fläck! Tack...

Eftersom maten här är sa god, har jag nu äntligen köpt ett par gympaskor, och de är faktiskt använda redan! Jag springer, gar och cyklar som en galning, och ni som känner mig vet att jag maste ha blivit knäpp.

I fredags hade min familj fest, eftersom VM i rugby inleddes (just det, jaha och, haha!), men det var roligt. Jag pratade mycket mycket franska. Karines kompis Julie (med det stora pianot!) presenterade mig för folk: "Lisa är en ängel och nästa ar, nästa ar kommer hon att stanna hos oss!" Idag, söndag, planerade jag att göra ingenting. Jag sov länge för att fa tiden att ga, men da kom räddningen. Julie ringde och fragade mig om jag ville följa med pa Vide Grenier, loppis! Mais oui, bien sûre! Det var super! Efterat bjöd hon mig pa lunch och fri tillgang till pianot, för att komma bort fran mina barn en stund! Hon är verkligen snäll, tänk vilka människor jag har hamnat hos, tänk vilken tur jag har!

Nu är det dags att sova. Jag kommer ända inte att somna, eftersom jag oroar mig för parkeringsplatserna imorgon. Jag är som jag är, men det är väl tur det!

Kramar, Lisa